Våga surfa EXTREME

Ja nu är det slutspurt! Vi har varit i Mumbai och spenderat rupees på julklappar och GOD mat. Vi har också tagit ett flyg till Mangalore och åkt taxi till den indiska hålan Mulki. (Tänk Hassle/Ullervad/Tidavad/Smögen utan turister)
Där finns det ett Ashram(typ tempel som inte ser ut som ett tempel) som är bebott  av munkliknande applefanatiker som spenderar sina förmiddagar till att surfa och sina eftermiddagar till att chilla. Här spenderar vi vår sista vecka och hänger på dem på deras två stora nöjen. Mycket najs!
Här kommer lite bilder och senaste uppdateringen av våran julkalender(inför avfärd). Varning för elakheter och skämt som inte förstås av alla.

Dag 1 Detta var en fin ren, Linus han är klen.

Dag 2 Vilken mysig stuga, Daniel har hittat en fruga.

Dag 3 Alla vill krama en nalle, Linnea vill bara krama Valle.

Dag 4 På julafton citerar Samuel en fis, för han är en gris.

Dag 5 Där ligger en nalle i en vante, stickad och grön. Den ser faktiskt ut att vara riktigt, RIKTIGT skön.

Dag 6 Kemisten försökte fly från en kvinna, blev fångad av denna jägarinna, jag satt och åt kaka, när jag fick höra att Simon skaffat maka.

Dag 7 En amaryllis så vacker idag vår kalender pryda, snart ska vi hem igen och våra mammor lyda. (Eller?)

Dag 8 Att vakna med utsikt över en Polkastång är en uppenbarelse utan omfång.

Dag 9 Ett rött äpple idag oss läskar, Samuel över alla fantaburkar härskar.

Dag 10 På hästen ska det gungas och i Mumbai ska det pungas.

Dag 11 Snögubben står där med sin frodiga mustasch i all sin prakt, undra om han vet hur vi ska göra med all julklappsfrakt?

Dag 12 Tänk om man i julklapp kunde få en säck, en som är både dansar och är fräck.

Dag 13 En vacker ängel som en formidabel klänning bär, nu vi faktiskt sugna på surfing är.

Dag 14 Ska man krossa sig en peppargubbe, får man använda både slägga och stubbe.

Dag 15 Klockorna ljuvligt spela i vinternatten den kalla, årets julklapp lätt en haremsbralla.

Dag 16 Tuff tuff säger tåget på rälsen, nu är det dags att ta på vinterpälsen.

Dag 17 Att få julklappar är ju ganska så najs, ungefär som en lyxmåltid i Solapur, pasta bönor och majs.

Dag 18 Domherren vars färg är röd, gillar på vintern sitt kära bröd, men om Samuel fick bestämma, skulle den nog vara död.

Dag 19 Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig mustaschen försvinna.

Dag 20 Joel många byxstolekar gått ner, Joel tjock som tomten aldrig mer.




Mumbai, lika stressigt som vanligt.


Våra älskade resekamrater från Pune (Trogna läsare av Bloggen.. Neeeee)


Den vanliga morgonturen ut till vår surf spot. Det klassiska morgonracet mot de båtburna fiskarna. EXTREME


Joppe går in i sig själv för att förbereda sig för EXTREME SURFING.


Joppe sätter backflip utan problem. EXTREME SURFING


Kvällssol @ Hare Krishna Ashram Surf Retreat, EXTREME


Palmer, moln, sol och flod. Kolla örnen vid palmen - EXTREME

Curr(y)ent place: Outside Mangalore - Outside Mulki - "Ashram" Surf Retreat EXTREME
Now playing: Kristian Anttila - Världens snuskigaste Curry
Curr(y)ent health status: Taggar Julmat EXTREME!


// Notting Curry (VÄRLDENS BÄSTA RULLE FÖR ÖVRIGT)

Kann ingen sorg for oss Solapur

Pa fredag smaller det! Da lamnar vi Kiss&Bajsgrand med grat i halsen och den sedvanliga doften i nasan. Det ar med stor sorg vi nu gar pa vara alskade gator och grander med alla fina kossor, bufflar asnor, hundar och alla blandningar som verkar ha uppstatt dar emellan. Vi har borjat forsoka ta avsked fran alla vara vanner vi mott har nere, bland dom Kruttanten (Hon har ett hjarta av guld. Eller hjarta av chilli som man sakert sager har nere.), Pastor Hård, Broder Cola (Varan lokala Cola-distributor), Broderna Cyber (Tva broder som driver ett internetcafe som helst av allt saljer film), TommyBoy (Hushunden som har ENORM forkarlek for mat och har annu inte visat tecken pa rabies trots ett bett fran Joel.) och manga fler idoler vi hittat har nere.
Efter var avfard fran Solapur blir det tva veckor av allmant kringstrovande i stader som Pune, Mumbai och Mangalore dar vi forhoppningsvis lyckas hitta en vag eller tva att surfa pa. Vi tanker forsoka njuta av detta till fullo, trots att nagot i oss drar norrut, mot kylan i Sverige. Kanske ar det en instinkt vi har som flyttfaglar eller bara vanlig saknad efter normala palagg till mackan. Sanna tankar filosoferade en av oss om for ett tag sedan nar vi fick se ett vackert vattenfall utanfor Pune. Men medans vattenfallet tog fram djupa fragor och en filosofisk kansla i Joppe, tog den fram ovantat stora moderskanslor hos Joel. Det finns bilder pa det har nedanfor om ni vill se.

Vi hoppas alla har ett bra snoovader dar hemma sa fortsatter vi att steka i vara hemska 30 grader och blir trakigt bruna(Eller?). Hur som helst tackar vi for ikvall!

Detta var en fin ren, Linus han ar klen.

Namaste, tjenare, hej, hello, tjabba!

Kara lasare, vi ar lika ledsna (om inte mer) som er over att bloggen gatt ner sig sa. Vi har fortfarande internetkrangel och det vi kan halla oss till ar svettiga internetcafen. Men vi har i vilket fall nu lyckats med att fa upp tva valdigt givande bilder och i samband med detta avger vi en liten rapport om vad vi pysslat med den senaste tiden.

Vi har den senaste manaden rest runt valdigt mycket och ar lite lagom trotta pa de indiska tagen och bussarna. Dock inte pa priserna, dom gillas starkt! Vi drog en svang till staden Gulbarga dar vi fick hoppa in som.. ja kalla det idrottslarare. Volleyboll, fotboll och diverse lekar lardes ut till de glada skolbarnen. Intressant! Vi fick aven kolla in ett skolbygge och hjalpa till att effektivisera sandbarandet. Det har aven blivit en svang ner till staten Kerala i sodra Indien, ett mycket fint stalle dar vi traffade tva valdigt fina familjer (liknar oss) som vi spenderade nagra trevliga dagar med! Efter detta bar det av mot Pune dar det blev lite dokumentering infor vart skolarbete och vi hann ocksa med att besoka ett indiskt brollop. Det ar inte riiktigt som i Sverige! T.ex. dansade brudparet till en technoverision av "My heart will go on". Men drag blev det och vi dansade oss svettiga med ett gang skona indier. Nu har vi varit ett tag i Solapur igen och lite brunnsarbeten har gjorts, nu vantar, forhoppningsvis, borrning av brunnar.

Tiden rullar pa snabbare an Anders.G tar sig fram i liftkon och det ar endast en och en halv vecka kvar har i Solapur. 24 dagar kvar till avresa innebar att forsta luckan i adventskalendern oppnades idag. Bilden, en ren. Darav det fina rimmet i rubriken. Uppdraget: "Ett rim till varje bild" ar givet! Forhoppningsvis kan vi uppdatera er nagra ganger till och ge er lite rim som gradde pa moset. For att skriva om finns det verkligen, vilken resa det har varit! Finns maaaassor av historier att dra och an ar det inte slut. Nu ska vi hem dricka te/choklad, manligt!




Dansa!



Pa vanster sida: Daniel Ahlfeldt & Pa hoger sida....??


Curr(y)ent place: Svettigt CYBERcafeee
Now playing: Currybells - Aint no mountain curry enough
Curr(y)ent health status: Langtansfulla efter allt svenskt sasom snoslask, badkar och glogg framfor brasan.


// Black curry down

Error

Vi har enorma internetproblem just nu och kommer antagligen att ha det langt fram over. Internetcafeer here we come!

Visste du att, det pa hindi finns tre ord for hoger, varav ett ocksa betyder rakt fram?

Visste du att, utanfor varat hus finns en grand dar folk bajsar kissar och dumpar allt skrap dom har och sedan branner upp det nar hogarna blir for stora? Lukten av brinnande avforing var en ny doft for oss nar vi kom hit. Men vi gillar verkligen brasorna pa kvallarna, dock har vi inte grillat over dem an.

Visste du att, av alla platser asnor kan valja att sova pa, valjer de nastan alltid i mitten av en hogtraffikerad vag staende upp?

Visste du att, vi ater en lyxmaltid pa flera ratter, pa en fin resturang for under 25 kronor?

Visste du att, ibland satter man sig i en rickshaw och blir bemott av en tung fet bas och indisk bollywoodtrance hela vagen hem och att ha fingrarna i oronen inte hjalper?

Visste du att, vi traffade en "rickshaw driver" som bad om att fa bli varan privata forare, som vi bara kunde ringa nar vi ville, men som svarade aldrig i telefonen efter det?

Visste du att, nar man bor i Solapur upptacker man helt nya platser pa ens kropp att svettas pa?

Visste du att, indier dansar nar de gar pa bio? Dom kan inte halla sig nar bollywoodmusik drar igang.

Visste du att, tagen i indien tar "trasmak i baken" till helt nya hojder och att Joel aldrig klagar over det och att han alskar det?

Visste du att, Joel och Jonathan har en traningsperiod i chilli-atning? De tanker utmana den legendariska chilliataren Steven David i gron-chilli-atning.

Visste du att, vi hittat ett kvarter vi kallar "Donkey block" pagrund av den hoga asnedensiteten. Vi trivs dar.

Kryddnytt

Ja då var vi tillbaka från vår glassiga vecka i Goa. Vi fick vara med om vårat första bad sen vi kom hit. Då räknar vi inte med de bad i svett vi haft dagligen. Vi hade en kanonvecka tillsammans med två tanter från vår hemstad. Mycket angenämt och gemytligt. Nu är det vardag igen och imorgon väntar ett par timmar på lastbilen och sen en massa borrning av hål ute på landsbygden. Idag var samma sak på schemat men en viljestark byledare och ett bymöte satte stopp för våra planer och dagen tillringades ännu en gång i svett och väntan.
Nya tag imorn och lite grovjobb igen!
Här kommer nattens Kryddnytt:




Curr(y)ent place: Bajs&kissgränd - Hemma från goa Goa
Now playing: Kent - Vy från ett Curryslott
Curr(y)ent health status: Trötta, pigga och bruna för att vara oss.


// Curry of the Caribbean

Till havs

Nu var det dags för oss att åka till västkusten och njuta av vårt första bad efter en och en halv månads konstant svettande. Vi har siktat in oss på Goa och en hel hög med köttbullar och all annan svenskliknande mat man kan hitta där. Här får ni lite random bilder att kolla på så ni inte saknar oss, hörs om tio dagar!


Möblera med stil!

Dags för en liten inblick i vårt indiska liv igen.
I torsdags blev vi inbjudna till 103års-jubileum på hostelet här intill. Glada i hågen traskade vi iförda våra vackra Sverigetröjor bort mot festligheterna. Dagen började starkt med en fotbolls"match" då vi sprang runt som yra höns tillsammans med friskt sparkande indier. Fotboll är inte någon direkt stor sport här nere och det kunde man ana.. 
Vi fortsatte i högt tempo med nästa aktivitet: cricket. Och nu blev det minsann bra fart på alla hostelflickorna, stora som små. Nästan främst ledarna/lärarna som verkade ta det hela på fullt och blodigt allvar. De mindre seriösa svenska gossarna blev nästan lite skrämda och lät indierna styra dem i spelet.
Efter denna heta match var det dags för ett gäng stafetter, där vi visade prov på vår otroliga styrka när vi tog hem priset för "bäraindiskabarnstafetten". 3 barn i ett fång ett par vändor och vinsten var i hamn!
Vi fick även lära oss spelet "Throw Ball" som vi fick lära oss en, vad vi hoppas på, mindre seriös variant av. Det gick helt enkelt ut på att två lag skulle kasta en boll emellan sig utan att direkt bry sig om hur. Tappade man bollen så förlorade man ett poäng.. Ja! De två svenska fyrtornen stod mest och tittade på varandra förundrat men verkade enligt indiska hejjarop lyckas med spelet.Dagen fortsatte med Chicken Biriyani och chokladtårta samt ett filosofiskt samtal med jurist-Michael.
Som avslutning på denna magnifika dag  fick vi plantera varsitt träd på gården. Vi hade köpt varsin palm, men vi fick inte plantera endast detta utan lite allt möjlig bl.a. ett träd som indierna kallade Christmas Tree. Så vi får väl se om det står en pyntad julgran där en snöig julafton.
Helgen har varit tämligen långtråkig då vi inte haft något arbete. Men med mycket tid kan man alltid fira in oktober med massa choklad och cola, fira Gandhis födelsedag med gasoltubsträning, havregrynsgröt och actionfilm.
Man har också tid att läsa en bok, bygga ett nöjesfält och städa.
Och ja du läste rätt, vi har städat och möblerat om. (Mamma, tyvärr så är detta en talang upptäckt här nere och vi har ingen plats i ryggsäcken för att ta med den hem).

Här kommer en liten film som vi gjorde medan vi städade under en mindre arbetsam, stressig och aktiv lathelg:




En allt för kort sammanfattning på ett stort äventyr.


Jag strosade runt på Solapurs gator bland kossor och bufflar en sen kväll. En bit bort stod "Mama" som vanligt med sitt pannband och bevakade sovande porten. Jag stannade upp en stund för att känna den friska luften som alltid kommer efter en regning dag. I samma stund stannade en rickshaw strax framför mig. Ur den steg en man som för mig kändes som en ren synvilla. Hans ljusa hud blänkte som månen själv. Jag hade svårt att inse hur en man från samma del av världen som jag själv kunde ha hamnat här, i Solapur, Kiss&bajsgränd, mitt i den indiska landsbygden.
När han betalat det sedvanliga vettvilliga överpriset till föraren vände han sig mot mig och tittade förvånat mot mig. Vi hälsade och började samtala om hans äventyr han hade varit med om de senaste dagarna.

Joppe: Det låter ju spännande! Var har du varit någonstans?

Joel: Var har jag inte varit rättare sagt. I helgen tog vi en sväng till den lilla 14miljoners staden Mumbai och om jag inte minns helt fel så var du med där. I vilket fall, väl där efter en natts tågresa i ett tåg som skakade lite för mycket för att vara bekvämt, kom vi fram till lägenheten Hari Nivas. En lägenhet HCC äger som ligger väldigt centralt och har havsutsikt. Värdet sägs vara likt en manhattanlya. Vi ropade in en taxi och ställde in kursen mot Asiens största slumområde för att kolla in ett par "Child labour projects". Ett väldigt imponerande arbete som görs bland barnen i slummen för att ge dem en chans att få gå i skolan. Hjälpen behövs verkligen!
Faktiskt finns det bilder från den turen under en pågående sten, sax, påse-duell mellan två taxibilar. Vill du se?



Joppe: Oj, vad det lät spännande och intressant! Tänk att du får vara med om så spännande saker. Vad gjorde ni resten av tiden då?

Joel: Vi besökte en trevlig pizzeria på kvällen där, om jag inte minns helt fel, du beställde in en familjepizza (inte helt av egen vilja) när vi andra åt vanliga. I vilket fall så lyckades någon, kan varit du, få tag på två indiskor som guidade oss runt i Mumbai. Dagen efter lekte vi turister hela dagen och fick med oss fina kläder och bollywoodbio-minnen hem. Samt två svampfrisyrer för 8kr stycket. Sedan var det dags för oss att rulla hemåt mot Solapur igen där jobbet väntade. Här har du några fler kort från Mumbai som vi tog på kvällen.



Joppe: Jobbet? Så du jobbar här alltså? Vad fick du vara med om på jobbet då?

Joel: Denna dagen blev lite mindre jobb, vi fick istället följa med ut och se på olika projekt som bedrivs i byarna och bidra med det lilla vi kunde. Om jag inte minns helt fel så var det du och jag som åkte dit. I vilket fall så cruisade vi runt på bestar till motorcyklar (Honda Hero 125 farliga cc) på landsvägarna med varsin vacker brun manlig indier bakpå. På färden blev vi inbjudna för till ett hinduiskt tempel där vi fick se templets inre. Enda villkoret för att komma in var att ta av sig tröjan och vi visade stolta upp våra vita bringor. Här är ett kort på det: (censur på vita överkroppar)


Färden fortsatte mot en by där vi fick vara med på ett informationsmöte om hälsomedvetenhet för en grupp lärare. På vägen stötte vi också på en hinduisk festival och ett tåg av människor, traktorer och musik blockerade vägen. Och vi kunde inte passera obemärkta (konstigt, vi som trodde vi smälte in) och helt plötsligt var vi rödmålade i pannan och över näsan. Glada och röda gick resan vidare mot en ny by. Så här såg jag ut, och nej det är inte bränna.


Joppe: Kallar du det jobb? Det låter mest slappt och roligt.

Joel: Det är en del av våra uppgifter här nere, dina och mina om jag inte minns helt fel. I vilket fall så gör vi detta som representanter från HCC & Sverige. Vanligtvis brukar vi dock vara med ett brunnsarbetsteam som utför reparationer och borrar brunnar i byar. Efter en dag kan man vara så här nöjd & sleten:


Joppe: Oj, vad roligt du ser ut att ha det när du reparerar brunnar! Tänk att du får vara med och göra sådant. Blir du inte solbränd när du är ute i solen hela dagen då?

Joel: Jodå, efter en arbetsdag ute i 35graders värme så tar solen fint. Något som även du borde veta om eftersom du var med. I vilket fall så har jag ett kort här hur mina fötter kan se ut efter en dag av hetta och brunnsvatten i ett par rediga pappasandaler (no offence Evan & Per):


Joppe: Tänk att du får vara med om allt detta spännande och ha så roligt! Tänk om man själv hade fått vara med om sådant..

Och så skildes våra vägar och jag gick ensam ut i natten.

Curr(y)ent place: Solapur - Hemma från Mumbai
Now playing: Abba - The Curry takes it all
Curr(y)ent health status: Topphumör med bonnabränna, fotbollsabstinens stillad och semester om en vecka.


// Nakna Curryn 2 ½

Mumbai tonight

Planerna var att de första dagarna den här veckan skulle vi ut till en by och borra och montera en brunn och sova där två nätter tills arbetet var klart. På Måndagen kom vi till verkstaden och fick veta att det var inställt på grund av att en nära vän till alla arbetarna hade gått bort. De sa till oss att komma tillbaka dagen efter för att börja då istället.

Dagen efter kom vi till verkstaden taggade på nytt. Men då var planerna ändrade igen. Ingen övernattning eller borrning, nu var det dags att åka en kort bit och reparera några gamla vänner till oss. Ett par brunnar vi varit vid två gånger redan och arbetat med.
Vi fick också veta att idag, onsdag, skulle vi inte vara med heller eftersom att det var festivalens sista dag och folk var lite vilda och trafiken skulle vara stoppad på flera ställen. Då tyckte vi det var dags för oss att jobba lite på "Hostel" igen. Det finns som vi sagt innan ett hostel bredvid vårat hus där vi hjälpt till med att måla innan. På hostelet bor små flickor som antingen inte har någon förälder, bara har en ensamstående eller har en handikappad förälder. Där tog vi på oss att måla några av deras takbjälkar och dörrar i ett nyrenoverat hus.

Ikväll, om några timmar, ska vi ta ett tåg till Mumbai (Bombay) där vi ska besöka några av HCC:s projekt. Tåget tar ungefär 8 timmar och vi vet inte exakt hur det kommer se ut så vi är lite nyfikna på om vi kommer få någon sömn inatt.

På söndag återvänder vi och då ska vi ta tag i att planera de kommande veckornas arbete med vår man Philip.
Vi har satt ihop en kort film om en av förra veckans "jobbdagar". Vår minst stressiga dag sen vi kom till Solapur antagligen. När vi kom till verkstagen och begav i lastbilen fick vi veta att vi skulle kolla på medans muraren och hans gäng skulle göra arbetet och vi skulle kolla på. Då tog vi chansen att filma lite o ta kort. Några kort har ni redan sett, här kommer en film. Inte helt seriös film, men den berör i alla fall Joppes befordran.




En dag på kontoret

Kära läsare, då är vi tillbaka med en ny, färsk och absurt lång uppdatering av vad vi egentligen håller på med här nere i kossornas land, denna gången med en seriösare touch. 
Vi har nu under en veckas tid fått vara med Solapur Water Service, SWS, och reparerat brunnar. Och det går till ungefär på detta vis:

Dagen börjar med att vi tar en rickshaw till SWS-fabriken där vi tillsammans med våra nya arbetskamrater lastar ett lastbilsflak med rör och cylindrar till brunnarna, diverse verktyg och själva delen där man pumpar. Sedan tar vi med oss våra väskor med matsäck i, för det mesta nutellamackor, och indierna sin "tiffin". När allt är klart tar vi plats på lastbilsflaket och gör oss redo för att mangla våra bakdelar och ryggar ( & öron) under den några timmar långa färden. Under de timmarna färdas vi på vägar som ser ut svenska plogade åkrar tillsammans med kor, getter, bufflar, åsnor, lastbilar, bilar, motorcyklar, människor, cyklister, häst och vagn, ko och vagn, buffell och vagn, hundar och grisar med varierande storlek. Destinationerna är olika byar ute på den indiska landsbygden. Byarna beställer brunnarna och varje by delar på kostnaden för sin egen brunn. Ofta ger SWS brunnar gratis till de som inte har råd, men helst tar de en liten avgift för att få byarna att känna en äganderätt och tillsammans ta hand om brunnen.

När vi väl är framme ställer vi oss och låtsas analyserar brunnen och dess fel medan våra indiska lagkamrater gör det på riktigt. De fel vi har varit med om och som är vanligast är att rören eller cylindern som pumpar vattnet är sönder. Det kan också vara allmänt slitage på den övre pumpdelen, där man pumpar, så som vandalisering eller någon förvirrad buffel som gått till attack ( sånt kan hända ). Lösningen på de flesta problemen är att byta ut i princip allt utom brunnshålet. Alltså monterar vi bort den gamla pumpstationen, monterar dit en portabel kran och vevar upp de gamla rören en för en. Detta tar den största delen av tiden och kräver ungefär 4 personer. När man väl kommit till cylindern som är längst ner i brunnen kontrollerar man den och antagligen byter man ut den. Sedan gör man samma sak fast baklänges med nya rör och monterar fast en ny fin pumpstation. Ibland så sluter man bara till den ifall vattnet är slut eller att vattnet är dåligt. 

Det är i allmänhet hur det går till vid reparationerna av brunnarna. Oftast börjar arbetsdagen med att vi inte får så mycket att göra eftersom indierna är väldigt taggade på arbete. Det gäller att ta för sig annars gör de helst det mesta själva. Men för varje timme som går och för varje grad värmen stiger med blir de mer villiga att låta oss göra jobbet. Är man bara på hugget och visar att man vill så får man till och med jobba på morgonen. 
I vårat team ingår Joseph - En glad och vänlig själ som alltid välkomnar oss med värme och frändskap, Suresh aka Grandpa - En rutinerad man i sina bästa år och är lik Joppes morfar till sätt och utseende, Sunin aka Sunny - En professionell lurifax som gärna ägnar ett par minuter per brunnsreparation för att busa med barnen runt om, Abdul aka Abba - Allas vår springpojke som alltid gör allt ingen annan vill med ett leende ( är välsignad med världens skönaste röst ) och till sist men inte minst vår älskade chaufför allmänt kallad "The Driver" som inte viker en tum i trafiken men innehar en stor barmhärtighet.
De sista två dagarna i veckan har vi varit med och gjort cementgrunden till pumpstationerna. Man kan säga att vi hade varit överbemannade även utan oss två eftersom det mesta av arbetet görs av en murare och hans kompanjon. Alltså har vi i vårt team endast langat cement i två dagar. Det var intressant att se det arbetet de två första brunnarna, på den sjätte brunnen var det inte så spännande längre. Dessa två dagar fick vi till vår stora glädje plats i hytten på lastbilen. Dock var det halvt stoppade svarta lädersätena inte riktigt så bekväma som vi först trodde och med en stekande motor under fötterna och en 30-35 grader varm sol fick vi flashbacks från senaste bastun i Sverige..

Här kommer lite bilder vi tagit under veckan:



Ny cylinder testas så att den håller tätt.

De gamla rören tas upp ( i det här fallet utan kran, lite manligare ).

Fikapaus med obligatoriskt chaite ( varmt! Vissa är manligare än andra ).

Den nya pumpstationen skruvas dit.

Det gäller att se hård ut när man är publik åt muraren ( mustaschen är obligatorisk för brunnsarbetare ).

Muraren Heman in action ( bästa muraren i sydvästra Asien enligt oss ).

Som Joseph brukar säga: Mission Complain ( Och byborna är nöjda ).

Joel lekte fotograf under arbetsdagen och Joppe blev för smutsig av arbetet så detta kort kan kanske vara lite arrangerat utanför vårt hus med en järnstång hittad i köket ( vissa är manligare än andra ).
Curr(y)ent place: Solapur - Snart i Mumbai
Now playing: Earth, Wind & Curry - September
Curr(y)ent health status: Läget under kontroll med smått slitna händer, ryggar, rumpor och hårtoppar.


// Flickan som lekte med Curry

Indien levererar

i har skapat en kort instruktionsvideo om hur man destillerar vattnet här i vår bungalow.
(OBS! Mindre seriöst klipp, don't try this at home)


Videon presenteras i inofficiellt samarbete med Solapur Water Service, SWS.


Here we go

Nu sitter vi här med söndagsfikat; varsin kopp nescafé. Har precis kommit hem efter en indisk gudstjänst, man förstår ungefär lika mycket varje gång.. Det är iaf alltid bra drag i lovsången! Här kommer gårdagens dagbok så att ni får en liten inblick i hur vi har det. Det kan också tilläggas att vi igår fick varsin bukett plastblommor för vår starka insats med målarpenseln!

11/9 2010 – I rummet, som det ska vara.

Nu var det några dagar sen vi skrev här så nu är det dags igen. Det har nu börjat hända lite saker här och vi är längre inte lika tyngda av tristess. Efter mötet med Philip och hans undersåtar så fick vi ett ganska så fullt schema i hela september. Vi kommer att få göra mycket olika saker, reparera pumpar med borrteamet, hjälpa till vid olika informationsträffar om t.ex. HIV, hälsa och renhet, jordbruk osv. Kommer bli riktigt spännande! Vi har redan hunnit med att vara lite datorlärare på skolan här intill. Fick visa prov på våra enorma kunskaper inom excel. Förhoppningsvis får vi låna lite läroböcker så vi kan läsa på och sedan hålla i en egen lektion.

 

I torsdags fick vi följa med ut till södra solapur där de skulle hållas information för en kvinnogrupp. Det talades om hiv/aids och om självsparning, såklart på maharati, så man förstod inte mycket. Men en blomsterkrans och ett streck i pannan fick vi så det vara bara att se nöjd ut. Igår så tog vi ett litet eget initiativ och erbjöd oss att hjälpa till borta på ”hostelet” där vi äter. Det var en hel lekpark som skulle målas om och ett tak. Så det var bara att ta fram målarkänslan och skrida till verket, vi bjöd till och med på äkta svensk konst à la Blomstervägen. Och vilket mästerverk det blev! Finns bilder på detta.

 

Taket gick också bra att måla, även om vi knäckte 4-5 tegelpannor och joppe stoppade ner sitt ben genom taket. Målandet av mittpartiet fick vi överlåta till en liten lättare indiepojk eftersom två köttklumpar från Sverige antagligen skulle förstört ännu mer. Men efter en helt nedsölad Joppe och en mindre kletig Joel blev även taket målat. Riktigt skoj att äntligen få göra lite nytta! Igår blev vi även inbjudna till bbq hos grannfamiljen Urunkar. Mycket trevligt att få sitta och grilla tandoorikyckling och lite annat smått och gott tillsammans med ett gäng indier. Väldigt gott var det och vi lyckades äta oss riktigt mätta, på förrätten! Tydligen så har man köttet med tilltugg som en förrätt sedan så har de massa ris och grönsaker. Jag och Joppe nöjde oss med köttet och lite delikat pumpapaj med glass till efterrätt. Kvällen toppades med ett dubbelavsnitt Top Gear, fint.

 

Idag har vi finputsat på målningarna i lekparken och det kan nu kallas klart. Det avslutades med våra signaturer i rutschkanan. Just nu sitter vi och väntar på att få åka iväg till en muslimsk familj för att fira att ramadan är över. Detta firas med att äta någon speciell kaka, kan bli mycket intressant.

 

Annars är läget under kontroll, vi har bokat in en resa till Mumbai senare i månaden och håller på att planera semestern för fullt. Här i Solapur har vi hunnit hitta lite bra affärer där man kan bl.a. kan köpa god frukt, även Dominos Pizza har besökts.



Puss & Kram

Jonathan och Joel


Fin
Fin2
Fin3
Curr(y)ent place: Solapur - Hem ljuva hem (Kiss&bajsgränd)
Now playing: Robyn - Hang with curry
Curr(y)ent health status: Joppe förkyld (kanske döende) Joel fläckfri. (färg). (nästan)
//När curryn tystnar

En dag på rummet

Hej igen. Vi har precis klarat av vår första helg i Solapur, närmare bestämt på Kiss&Bajs-gränd. Det är namnet på vår gata från och med nu. Det är nämligen så att halva staden gör sina behov utanför vårt hus i en gränd när de känner för det. Men vi diggar det. Vi kommer nog göra dom sällskap när vi vant oss mer vid lukten. Annars är allt väl, magarna börjar komma ikapp och imorgon börjar jobbet.
Här kommer en mindre seriös videodagbok.



Kommer vi raka oss? Nej, vi är i Indien.
Kommer vi klippa oss? Nej, vi är i Indien.
Luktar vi svett? Ja, vi är i Indien.
Har vi fladdermöss stora som limpans vader i träden hos oss? Ja, vi är i Indien.
Bajsar folk utanför vårt hus på gatan dygnet runt? Ja, vi är i Indien.


Curr(y)ent place: Solapur - Hemmahemmahemma
Now playing: Gammal curry - Veronica maggio
Curr(y)ent health status: Recovering, pizzamätt


// Curryn i graven bredvid

Nagra bilder iaf.




Bild 1: Djungeln i Rampurwadi.
Bild 2: Honshus med Tv & DVD
Bild 3: Trevligt folk

Update, MUMS

Vi har precis landat i Solapur igen efter tva dagars visit i Gulbarga dar vi fick se mycket intressanta projekt, en mycket fin skola och ett imponerande sjukhus! Mer om detta kommer senare. Det kommer aven att komma upp lite bilder och en till videodagbok snarast. Tyvarr ar inte internetuppkopplingen allt for rapp som vi har det nu, men vi jobbar pa det sa hall utkik! Nu tankte vi slanga upp ett litet utdrag ur varan heta dagbok, bring it on;

29/8 2010 – I ponnyrummet Maj Franzens bongalow; Solapur

 

Det blev en trevlig afton i Aurangbad, dusch i ett hörn, försök till skitsläpp i ett hål, blomkransar, Arab samt sångbattle med ungdomarna och pastorn. En väldigt trevlig kyrka med skönt folk som vi fick snacka lite fotboll och tvspel med. Joel blev jämförd med Cristiano Ronaldo, utseendemässigt (antagligen fotbollsmässigt med) och det är bara att hålla med. Vi fick sedan tränga oss in i en jeep igen, denna gång lite trängre då ett säte krångla, för att bege oss till nattbussen med Solapur. Bussen var överförväntan med sköna(!) sängar. Klart det var trångt och mysigt men med AC och fläkt blev färden överkomlig, dock utan för mycket bra sömn. Lite sletna anlände vi till Solapur där vi blev upphämtade och körda till Maj Franzens bongalow på Kiss&Bajsgränd. Här verkar det som att vi ska tillbringa de närmaste månaderna och vi känner oss ganska komfortabla här med riktig toalett, dusch och sängar. Ska nog förhoppningsvis gå bra.

 

I Solapur har vi nu tillbringat en dag ungefär, vi har bara tagit det lugnt, kollat in staden lite, suttit på internetcafé ett tag och kunnat ladda upp lite vettiga inlägg på bloggen! Vi har också hunnit med att gå på gudstjänst, där fick som vanligt bjuda på lite sjönsång och även lära söndagsskolebarnen sjunga; Med Jesus i båten…

Vi har träffat kruttanten numero Uno, hon heter Annie och har minst sagt pondus. Kan bli intressant att se vad hon kan hitta på för saker åt oss. Annars finns det många olika folk runt omkring där vi bor, vi har inte riktigt hunnit få grepp på vilka alla är och vad dom gör men det lär vi hinna ta reda på. Läget är överlag bra, alla har drabbats av en däng med hemlängtan ( joppe tryckte in lite förkylning också ) detta har lösts med telefonsamtal, pepsi & chips och lite coldplay. Känns långt till 10 december nu men när man kommer ”vardagslunket” hoppas vi på att det rullar på. Nu ska vi snart åka tåg till Gulbarga och vara där i två dagar, ska bli spännande som det mesta här i Indien. CCCCC ya!

Puss & Kram

Jonathan & Joel


Curr(y)ent place: Solapur - mindre svettig horna
Now playing: Med Curry i baten - Volunteers
Curr(y)ent health status: Joppe mustig italien mustasch, Joel moppemusch level.2


// Batman - The dark Curry

Om

Min profilbild

J&J

RSS 2.0