En allt för kort sammanfattning på ett stort äventyr.
Jag strosade runt på Solapurs gator bland kossor och bufflar en sen kväll. En bit bort stod "Mama" som vanligt med sitt pannband och bevakade sovande porten. Jag stannade upp en stund för att känna den friska luften som alltid kommer efter en regning dag. I samma stund stannade en rickshaw strax framför mig. Ur den steg en man som för mig kändes som en ren synvilla. Hans ljusa hud blänkte som månen själv. Jag hade svårt att inse hur en man från samma del av världen som jag själv kunde ha hamnat här, i Solapur, Kiss&bajsgränd, mitt i den indiska landsbygden.
När han betalat det sedvanliga vettvilliga överpriset till föraren vände han sig mot mig och tittade förvånat mot mig. Vi hälsade och började samtala om hans äventyr han hade varit med om de senaste dagarna.
Joppe: Det låter ju spännande! Var har du varit någonstans?
Joel: Var har jag inte varit rättare sagt. I helgen tog vi en sväng till den lilla 14miljoners staden Mumbai och om jag inte minns helt fel så var du med där. I vilket fall, väl där efter en natts tågresa i ett tåg som skakade lite för mycket för att vara bekvämt, kom vi fram till lägenheten Hari Nivas. En lägenhet HCC äger som ligger väldigt centralt och har havsutsikt. Värdet sägs vara likt en manhattanlya. Vi ropade in en taxi och ställde in kursen mot Asiens största slumområde för att kolla in ett par "Child labour projects". Ett väldigt imponerande arbete som görs bland barnen i slummen för att ge dem en chans att få gå i skolan. Hjälpen behövs verkligen!
Faktiskt finns det bilder från den turen under en pågående sten, sax, påse-duell mellan två taxibilar. Vill du se?
Faktiskt finns det bilder från den turen under en pågående sten, sax, påse-duell mellan två taxibilar. Vill du se?
Joppe: Oj, vad det lät spännande och intressant! Tänk att du får vara med om så spännande saker. Vad gjorde ni resten av tiden då?
Joel: Vi besökte en trevlig pizzeria på kvällen där, om jag inte minns helt fel, du beställde in en familjepizza (inte helt av egen vilja) när vi andra åt vanliga. I vilket fall så lyckades någon, kan varit du, få tag på två indiskor som guidade oss runt i Mumbai. Dagen efter lekte vi turister hela dagen och fick med oss fina kläder och bollywoodbio-minnen hem. Samt två svampfrisyrer för 8kr stycket. Sedan var det dags för oss att rulla hemåt mot Solapur igen där jobbet väntade. Här har du några fler kort från Mumbai som vi tog på kvällen.
Joppe: Jobbet? Så du jobbar här alltså? Vad fick du vara med om på jobbet då?
Joel: Denna dagen blev lite mindre jobb, vi fick istället följa med ut och se på olika projekt som bedrivs i byarna och bidra med det lilla vi kunde. Om jag inte minns helt fel så var det du och jag som åkte dit. I vilket fall så cruisade vi runt på bestar till motorcyklar (Honda Hero 125 farliga cc) på landsvägarna med varsin vacker brun manlig indier bakpå. På färden blev vi inbjudna för till ett hinduiskt tempel där vi fick se templets inre. Enda villkoret för att komma in var att ta av sig tröjan och vi visade stolta upp våra vita bringor. Här är ett kort på det: (censur på vita överkroppar)
Färden fortsatte mot en by där vi fick vara med på ett informationsmöte om hälsomedvetenhet för en grupp lärare. På vägen stötte vi också på en hinduisk festival och ett tåg av människor, traktorer och musik blockerade vägen. Och vi kunde inte passera obemärkta (konstigt, vi som trodde vi smälte in) och helt plötsligt var vi rödmålade i pannan och över näsan. Glada och röda gick resan vidare mot en ny by. Så här såg jag ut, och nej det är inte bränna.
Joppe: Kallar du det jobb? Det låter mest slappt och roligt.
Joel: Det är en del av våra uppgifter här nere, dina och mina om jag inte minns helt fel. I vilket fall så gör vi detta som representanter från HCC & Sverige. Vanligtvis brukar vi dock vara med ett brunnsarbetsteam som utför reparationer och borrar brunnar i byar. Efter en dag kan man vara så här nöjd & sleten:
Joppe: Oj, vad roligt du ser ut att ha det när du reparerar brunnar! Tänk att du får vara med och göra sådant. Blir du inte solbränd när du är ute i solen hela dagen då?
Joel: Jodå, efter en arbetsdag ute i 35graders värme så tar solen fint. Något som även du borde veta om eftersom du var med. I vilket fall så har jag ett kort här hur mina fötter kan se ut efter en dag av hetta och brunnsvatten i ett par rediga pappasandaler (no offence Evan & Per):
Joppe: Tänk att du får vara med om allt detta spännande och ha så roligt! Tänk om man själv hade fått vara med om sådant..
Och så skildes våra vägar och jag gick ensam ut i natten.
Curr(y)ent place: Solapur - Hemma från Mumbai
Now playing: Abba - The Curry takes it all
Curr(y)ent health status: Topphumör med bonnabränna, fotbollsabstinens stillad och semester om en vecka.
// Nakna Curryn 2 ½
Now playing: Abba - The Curry takes it all
Curr(y)ent health status: Topphumör med bonnabränna, fotbollsabstinens stillad och semester om en vecka.
// Nakna Curryn 2 ½
Mumbai tonight
Planerna var att de första dagarna den här veckan skulle vi ut till en by och borra och montera en brunn och sova där två nätter tills arbetet var klart. På Måndagen kom vi till verkstaden och fick veta att det var inställt på grund av att en nära vän till alla arbetarna hade gått bort. De sa till oss att komma tillbaka dagen efter för att börja då istället.
Dagen efter kom vi till verkstaden taggade på nytt. Men då var planerna ändrade igen. Ingen övernattning eller borrning, nu var det dags att åka en kort bit och reparera några gamla vänner till oss. Ett par brunnar vi varit vid två gånger redan och arbetat med.
Vi fick också veta att idag, onsdag, skulle vi inte vara med heller eftersom att det var festivalens sista dag och folk var lite vilda och trafiken skulle vara stoppad på flera ställen. Då tyckte vi det var dags för oss att jobba lite på "Hostel" igen. Det finns som vi sagt innan ett hostel bredvid vårat hus där vi hjälpt till med att måla innan. På hostelet bor små flickor som antingen inte har någon förälder, bara har en ensamstående eller har en handikappad förälder. Där tog vi på oss att måla några av deras takbjälkar och dörrar i ett nyrenoverat hus.
Ikväll, om några timmar, ska vi ta ett tåg till Mumbai (Bombay) där vi ska besöka några av HCC:s projekt. Tåget tar ungefär 8 timmar och vi vet inte exakt hur det kommer se ut så vi är lite nyfikna på om vi kommer få någon sömn inatt.
På söndag återvänder vi och då ska vi ta tag i att planera de kommande veckornas arbete med vår man Philip.
Vi har satt ihop en kort film om en av förra veckans "jobbdagar". Vår minst stressiga dag sen vi kom till Solapur antagligen. När vi kom till verkstagen och begav i lastbilen fick vi veta att vi skulle kolla på medans muraren och hans gäng skulle göra arbetet och vi skulle kolla på. Då tog vi chansen att filma lite o ta kort. Några kort har ni redan sett, här kommer en film. Inte helt seriös film, men den berör i alla fall Joppes befordran.
En dag på kontoret
Kära läsare, då är vi tillbaka med en ny, färsk och absurt lång uppdatering av vad vi egentligen håller på med här nere i kossornas land, denna gången med en seriösare touch.
Vi har nu under en veckas tid fått vara med Solapur Water Service, SWS, och reparerat brunnar. Och det går till ungefär på detta vis:
Dagen börjar med att vi tar en rickshaw till SWS-fabriken där vi tillsammans med våra nya arbetskamrater lastar ett lastbilsflak med rör och cylindrar till brunnarna, diverse verktyg och själva delen där man pumpar. Sedan tar vi med oss våra väskor med matsäck i, för det mesta nutellamackor, och indierna sin "tiffin". När allt är klart tar vi plats på lastbilsflaket och gör oss redo för att mangla våra bakdelar och ryggar ( & öron) under den några timmar långa färden. Under de timmarna färdas vi på vägar som ser ut svenska plogade åkrar tillsammans med kor, getter, bufflar, åsnor, lastbilar, bilar, motorcyklar, människor, cyklister, häst och vagn, ko och vagn, buffell och vagn, hundar och grisar med varierande storlek. Destinationerna är olika byar ute på den indiska landsbygden. Byarna beställer brunnarna och varje by delar på kostnaden för sin egen brunn. Ofta ger SWS brunnar gratis till de som inte har råd, men helst tar de en liten avgift för att få byarna att känna en äganderätt och tillsammans ta hand om brunnen.
Vi har nu under en veckas tid fått vara med Solapur Water Service, SWS, och reparerat brunnar. Och det går till ungefär på detta vis:
Dagen börjar med att vi tar en rickshaw till SWS-fabriken där vi tillsammans med våra nya arbetskamrater lastar ett lastbilsflak med rör och cylindrar till brunnarna, diverse verktyg och själva delen där man pumpar. Sedan tar vi med oss våra väskor med matsäck i, för det mesta nutellamackor, och indierna sin "tiffin". När allt är klart tar vi plats på lastbilsflaket och gör oss redo för att mangla våra bakdelar och ryggar ( & öron) under den några timmar långa färden. Under de timmarna färdas vi på vägar som ser ut svenska plogade åkrar tillsammans med kor, getter, bufflar, åsnor, lastbilar, bilar, motorcyklar, människor, cyklister, häst och vagn, ko och vagn, buffell och vagn, hundar och grisar med varierande storlek. Destinationerna är olika byar ute på den indiska landsbygden. Byarna beställer brunnarna och varje by delar på kostnaden för sin egen brunn. Ofta ger SWS brunnar gratis till de som inte har råd, men helst tar de en liten avgift för att få byarna att känna en äganderätt och tillsammans ta hand om brunnen.
När vi väl är framme ställer vi oss och låtsas analyserar brunnen och dess fel medan våra indiska lagkamrater gör det på riktigt. De fel vi har varit med om och som är vanligast är att rören eller cylindern som pumpar vattnet är sönder. Det kan också vara allmänt slitage på den övre pumpdelen, där man pumpar, så som vandalisering eller någon förvirrad buffel som gått till attack ( sånt kan hända ). Lösningen på de flesta problemen är att byta ut i princip allt utom brunnshålet. Alltså monterar vi bort den gamla pumpstationen, monterar dit en portabel kran och vevar upp de gamla rören en för en. Detta tar den största delen av tiden och kräver ungefär 4 personer. När man väl kommit till cylindern som är längst ner i brunnen kontrollerar man den och antagligen byter man ut den. Sedan gör man samma sak fast baklänges med nya rör och monterar fast en ny fin pumpstation. Ibland så sluter man bara till den ifall vattnet är slut eller att vattnet är dåligt.
Det är i allmänhet hur det går till vid reparationerna av brunnarna. Oftast börjar arbetsdagen med att vi inte får så mycket att göra eftersom indierna är väldigt taggade på arbete. Det gäller att ta för sig annars gör de helst det mesta själva. Men för varje timme som går och för varje grad värmen stiger med blir de mer villiga att låta oss göra jobbet. Är man bara på hugget och visar att man vill så får man till och med jobba på morgonen.
I vårat team ingår Joseph - En glad och vänlig själ som alltid välkomnar oss med värme och frändskap, Suresh aka Grandpa - En rutinerad man i sina bästa år och är lik Joppes morfar till sätt och utseende, Sunin aka Sunny - En professionell lurifax som gärna ägnar ett par minuter per brunnsreparation för att busa med barnen runt om, Abdul aka Abba - Allas vår springpojke som alltid gör allt ingen annan vill med ett leende ( är välsignad med världens skönaste röst ) och till sist men inte minst vår älskade chaufför allmänt kallad "The Driver" som inte viker en tum i trafiken men innehar en stor barmhärtighet.
Det är i allmänhet hur det går till vid reparationerna av brunnarna. Oftast börjar arbetsdagen med att vi inte får så mycket att göra eftersom indierna är väldigt taggade på arbete. Det gäller att ta för sig annars gör de helst det mesta själva. Men för varje timme som går och för varje grad värmen stiger med blir de mer villiga att låta oss göra jobbet. Är man bara på hugget och visar att man vill så får man till och med jobba på morgonen.
I vårat team ingår Joseph - En glad och vänlig själ som alltid välkomnar oss med värme och frändskap, Suresh aka Grandpa - En rutinerad man i sina bästa år och är lik Joppes morfar till sätt och utseende, Sunin aka Sunny - En professionell lurifax som gärna ägnar ett par minuter per brunnsreparation för att busa med barnen runt om, Abdul aka Abba - Allas vår springpojke som alltid gör allt ingen annan vill med ett leende ( är välsignad med världens skönaste röst ) och till sist men inte minst vår älskade chaufför allmänt kallad "The Driver" som inte viker en tum i trafiken men innehar en stor barmhärtighet.
De sista två dagarna i veckan har vi varit med och gjort cementgrunden till pumpstationerna. Man kan säga att vi hade varit överbemannade även utan oss två eftersom det mesta av arbetet görs av en murare och hans kompanjon. Alltså har vi i vårt team endast langat cement i två dagar. Det var intressant att se det arbetet de två första brunnarna, på den sjätte brunnen var det inte så spännande längre. Dessa två dagar fick vi till vår stora glädje plats i hytten på lastbilen. Dock var det halvt stoppade svarta lädersätena inte riktigt så bekväma som vi först trodde och med en stekande motor under fötterna och en 30-35 grader varm sol fick vi flashbacks från senaste bastun i Sverige..
Här kommer lite bilder vi tagit under veckan:
Här kommer lite bilder vi tagit under veckan:
Ny cylinder testas så att den håller tätt.
De gamla rören tas upp ( i det här fallet utan kran, lite manligare ).
Fikapaus med obligatoriskt chaite ( varmt! Vissa är manligare än andra ).
Den nya pumpstationen skruvas dit.
Det gäller att se hård ut när man är publik åt muraren ( mustaschen är obligatorisk för brunnsarbetare ).
Muraren Heman in action ( bästa muraren i sydvästra Asien enligt oss ).
Som Joseph brukar säga: Mission Complain ( Och byborna är nöjda ).
Joel lekte fotograf under arbetsdagen och Joppe blev för smutsig av arbetet så detta kort kan kanske vara lite arrangerat utanför vårt hus med en järnstång hittad i köket ( vissa är manligare än andra ).
Curr(y)ent place: Solapur - Snart i Mumbai
Now playing: Earth, Wind & Curry - September
Curr(y)ent health status: Läget under kontroll med smått slitna händer, ryggar, rumpor och hårtoppar.
// Flickan som lekte med Curry
Now playing: Earth, Wind & Curry - September
Curr(y)ent health status: Läget under kontroll med smått slitna händer, ryggar, rumpor och hårtoppar.
// Flickan som lekte med Curry
Indien levererar
i har skapat en kort instruktionsvideo om hur man destillerar vattnet här i vår bungalow.
(OBS! Mindre seriöst klipp, don't try this at home)
Videon presenteras i inofficiellt samarbete med Solapur Water Service, SWS.
Here we go
Nu sitter vi här med söndagsfikat; varsin kopp nescafé. Har precis kommit hem efter en indisk gudstjänst, man förstår ungefär lika mycket varje gång.. Det är iaf alltid bra drag i lovsången! Här kommer gårdagens dagbok så att ni får en liten inblick i hur vi har det. Det kan också tilläggas att vi igår fick varsin bukett plastblommor för vår starka insats med målarpenseln!
11/9 2010 – I rummet, som det ska vara.
Nu var det några dagar sen vi skrev här så nu är det dags igen. Det har nu börjat hända lite saker här och vi är längre inte lika tyngda av tristess. Efter mötet med Philip och hans undersåtar så fick vi ett ganska så fullt schema i hela september. Vi kommer att få göra mycket olika saker, reparera pumpar med borrteamet, hjälpa till vid olika informationsträffar om t.ex. HIV, hälsa och renhet, jordbruk osv. Kommer bli riktigt spännande! Vi har redan hunnit med att vara lite datorlärare på skolan här intill. Fick visa prov på våra enorma kunskaper inom excel. Förhoppningsvis får vi låna lite läroböcker så vi kan läsa på och sedan hålla i en egen lektion.
I torsdags fick vi följa med ut till södra solapur där de skulle hållas information för en kvinnogrupp. Det talades om hiv/aids och om självsparning, såklart på maharati, så man förstod inte mycket. Men en blomsterkrans och ett streck i pannan fick vi så det vara bara att se nöjd ut. Igår så tog vi ett litet eget initiativ och erbjöd oss att hjälpa till borta på ”hostelet” där vi äter. Det var en hel lekpark som skulle målas om och ett tak. Så det var bara att ta fram målarkänslan och skrida till verket, vi bjöd till och med på äkta svensk konst à la Blomstervägen. Och vilket mästerverk det blev! Finns bilder på detta.
Taket gick också bra att måla, även om vi knäckte 4-5 tegelpannor och joppe stoppade ner sitt ben genom taket. Målandet av mittpartiet fick vi överlåta till en liten lättare indiepojk eftersom två köttklumpar från Sverige antagligen skulle förstört ännu mer. Men efter en helt nedsölad Joppe och en mindre kletig Joel blev även taket målat. Riktigt skoj att äntligen få göra lite nytta! Igår blev vi även inbjudna till bbq hos grannfamiljen Urunkar. Mycket trevligt att få sitta och grilla tandoorikyckling och lite annat smått och gott tillsammans med ett gäng indier. Väldigt gott var det och vi lyckades äta oss riktigt mätta, på förrätten! Tydligen så har man köttet med tilltugg som en förrätt sedan så har de massa ris och grönsaker. Jag och Joppe nöjde oss med köttet och lite delikat pumpapaj med glass till efterrätt. Kvällen toppades med ett dubbelavsnitt Top Gear, fint.
Idag har vi finputsat på målningarna i lekparken och det kan nu kallas klart. Det avslutades med våra signaturer i rutschkanan. Just nu sitter vi och väntar på att få åka iväg till en muslimsk familj för att fira att ramadan är över. Detta firas med att äta någon speciell kaka, kan bli mycket intressant.
Annars är läget under kontroll, vi har bokat in en resa till Mumbai senare i månaden och håller på att planera semestern för fullt. Här i Solapur har vi hunnit hitta lite bra affärer där man kan bl.a. kan köpa god frukt, även Dominos Pizza har besökts.
Puss & Kram
Jonathan och Joel
Curr(y)ent place: Solapur - Hem ljuva hem (Kiss&bajsgränd)
Now playing: Robyn - Hang with curry
Curr(y)ent health status: Joppe förkyld (kanske döende) Joel fläckfri. (färg). (nästan)
Now playing: Robyn - Hang with curry
Curr(y)ent health status: Joppe förkyld (kanske döende) Joel fläckfri. (färg). (nästan)
//När curryn tystnar
En dag på rummet
Hej igen. Vi har precis klarat av vår första helg i Solapur, närmare bestämt på Kiss&Bajs-gränd. Det är namnet på vår gata från och med nu. Det är nämligen så att halva staden gör sina behov utanför vårt hus i en gränd när de känner för det. Men vi diggar det. Vi kommer nog göra dom sällskap när vi vant oss mer vid lukten. Annars är allt väl, magarna börjar komma ikapp och imorgon börjar jobbet.
Här kommer en mindre seriös videodagbok.
Kommer vi raka oss? Nej, vi är i Indien.
Kommer vi klippa oss? Nej, vi är i Indien.
Luktar vi svett? Ja, vi är i Indien.
Har vi fladdermöss stora som limpans vader i träden hos oss? Ja, vi är i Indien.
Bajsar folk utanför vårt hus på gatan dygnet runt? Ja, vi är i Indien.
Curr(y)ent place: Solapur - Hemmahemmahemma
Now playing: Gammal curry - Veronica maggio
Curr(y)ent health status: Recovering, pizzamätt
// Curryn i graven bredvid
Now playing: Gammal curry - Veronica maggio
Curr(y)ent health status: Recovering, pizzamätt
// Curryn i graven bredvid
