En allt för kort sammanfattning på ett stort äventyr.


Jag strosade runt på Solapurs gator bland kossor och bufflar en sen kväll. En bit bort stod "Mama" som vanligt med sitt pannband och bevakade sovande porten. Jag stannade upp en stund för att känna den friska luften som alltid kommer efter en regning dag. I samma stund stannade en rickshaw strax framför mig. Ur den steg en man som för mig kändes som en ren synvilla. Hans ljusa hud blänkte som månen själv. Jag hade svårt att inse hur en man från samma del av världen som jag själv kunde ha hamnat här, i Solapur, Kiss&bajsgränd, mitt i den indiska landsbygden.
När han betalat det sedvanliga vettvilliga överpriset till föraren vände han sig mot mig och tittade förvånat mot mig. Vi hälsade och började samtala om hans äventyr han hade varit med om de senaste dagarna.

Joppe: Det låter ju spännande! Var har du varit någonstans?

Joel: Var har jag inte varit rättare sagt. I helgen tog vi en sväng till den lilla 14miljoners staden Mumbai och om jag inte minns helt fel så var du med där. I vilket fall, väl där efter en natts tågresa i ett tåg som skakade lite för mycket för att vara bekvämt, kom vi fram till lägenheten Hari Nivas. En lägenhet HCC äger som ligger väldigt centralt och har havsutsikt. Värdet sägs vara likt en manhattanlya. Vi ropade in en taxi och ställde in kursen mot Asiens största slumområde för att kolla in ett par "Child labour projects". Ett väldigt imponerande arbete som görs bland barnen i slummen för att ge dem en chans att få gå i skolan. Hjälpen behövs verkligen!
Faktiskt finns det bilder från den turen under en pågående sten, sax, påse-duell mellan två taxibilar. Vill du se?



Joppe: Oj, vad det lät spännande och intressant! Tänk att du får vara med om så spännande saker. Vad gjorde ni resten av tiden då?

Joel: Vi besökte en trevlig pizzeria på kvällen där, om jag inte minns helt fel, du beställde in en familjepizza (inte helt av egen vilja) när vi andra åt vanliga. I vilket fall så lyckades någon, kan varit du, få tag på två indiskor som guidade oss runt i Mumbai. Dagen efter lekte vi turister hela dagen och fick med oss fina kläder och bollywoodbio-minnen hem. Samt två svampfrisyrer för 8kr stycket. Sedan var det dags för oss att rulla hemåt mot Solapur igen där jobbet väntade. Här har du några fler kort från Mumbai som vi tog på kvällen.



Joppe: Jobbet? Så du jobbar här alltså? Vad fick du vara med om på jobbet då?

Joel: Denna dagen blev lite mindre jobb, vi fick istället följa med ut och se på olika projekt som bedrivs i byarna och bidra med det lilla vi kunde. Om jag inte minns helt fel så var det du och jag som åkte dit. I vilket fall så cruisade vi runt på bestar till motorcyklar (Honda Hero 125 farliga cc) på landsvägarna med varsin vacker brun manlig indier bakpå. På färden blev vi inbjudna för till ett hinduiskt tempel där vi fick se templets inre. Enda villkoret för att komma in var att ta av sig tröjan och vi visade stolta upp våra vita bringor. Här är ett kort på det: (censur på vita överkroppar)


Färden fortsatte mot en by där vi fick vara med på ett informationsmöte om hälsomedvetenhet för en grupp lärare. På vägen stötte vi också på en hinduisk festival och ett tåg av människor, traktorer och musik blockerade vägen. Och vi kunde inte passera obemärkta (konstigt, vi som trodde vi smälte in) och helt plötsligt var vi rödmålade i pannan och över näsan. Glada och röda gick resan vidare mot en ny by. Så här såg jag ut, och nej det är inte bränna.


Joppe: Kallar du det jobb? Det låter mest slappt och roligt.

Joel: Det är en del av våra uppgifter här nere, dina och mina om jag inte minns helt fel. I vilket fall så gör vi detta som representanter från HCC & Sverige. Vanligtvis brukar vi dock vara med ett brunnsarbetsteam som utför reparationer och borrar brunnar i byar. Efter en dag kan man vara så här nöjd & sleten:


Joppe: Oj, vad roligt du ser ut att ha det när du reparerar brunnar! Tänk att du får vara med och göra sådant. Blir du inte solbränd när du är ute i solen hela dagen då?

Joel: Jodå, efter en arbetsdag ute i 35graders värme så tar solen fint. Något som även du borde veta om eftersom du var med. I vilket fall så har jag ett kort här hur mina fötter kan se ut efter en dag av hetta och brunnsvatten i ett par rediga pappasandaler (no offence Evan & Per):


Joppe: Tänk att du får vara med om allt detta spännande och ha så roligt! Tänk om man själv hade fått vara med om sådant..

Och så skildes våra vägar och jag gick ensam ut i natten.

Curr(y)ent place: Solapur - Hemma från Mumbai
Now playing: Abba - The Curry takes it all
Curr(y)ent health status: Topphumör med bonnabränna, fotbollsabstinens stillad och semester om en vecka.


// Nakna Curryn 2 ½

Kommentarer
Postat av: mamma R-M

Ni är helt underbara på att skriva. Jag blir så glad att läsa om era öden och äventyr. Förstår inte varifrån ni får allt.



Puss och kram på er bägge!

2010-09-30 @ 22:06:21
Postat av: J&J

Tack så mycket mamma! Joel hälsar tillbaka med en kram, klappa centha från mig (:

2010-10-01 @ 15:46:54
URL: http://projectcurry.blogg.se/
Postat av: oscar elfström

Jag är så sjukt avundsjuk på din musche Jonte ! Riktigt najs, med en sådan mustasch blir nog de de största problem som en dans på rosor, fy vad najs!!!!

2010-10-19 @ 21:33:29
Postat av: J&J

Tack Oscar! Jag är faktiskt ganska stolt över resultatet även om det nog finns en del som inte håller med oss. Inga dagar var för jobbiga medan jag hade den mustaschen!

2010-10-20 @ 08:54:24
URL: http://projectcurry.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0